Är ni nöjda nu?

Ni som gick runt och pustade och gnällde för några veckor sedan och sa saker som ”det är nästan för varmt” och ”nu längtar man efter lite regn” och annat trams. Se vad ni har ställt till med – Är ni nöjda nu? Har ni fått tillräckligt med regn och allväders-temperatur än?

Jag vill inte tillhöra de värsta olycksfåglarna, domedagsprofeterna som skriker ”sommaren är slut”. MEN; skidstrumporna var framme igår igen vid läggdags. Just saying…

Eftersom sommarsalladerna värmer ganska så dåligt, och att huttra runt grillen känns mindre lockande så längtar man nästan efter ett rejält långkok, men det hade varit att kapitulera så vi kör en indisk gryta, så vi värmer oss italienskt med en Melanze Parmigiana
Varmt och gott, billigt och bra, och rensar smaklökarna innan midsommarens sill- och jordgubbsbonanza.

Melanzane Parmigiana 4-6 personer, beror på om du serverar något till eller inte.

  • 1,5 kg auberginer
  • salt
  • 2 msk olivolja
  • 3 pressade vitlöksklyftor
  • 2 burkar finkrossade tomater
  • 2-3 msk rödvinsvinäger
  • Nypa socker
  • 1/2 tsk torkad oregano
  • Olja, att steka i
  • 200g mozzarella, tunt skivad
  • 125g riven parmesan
  • Brödsmulor från 1-2 skivor vitt bröd utan kant som du har rivit eller kört i mixern
  • 1 vitlöksklyfta till
  • (Persilja)
  1. Skär auberginerna i skivor, ca 5 mm breda. Lägg skivorna i ett durkslag, varva med salt mellan lagrena och låt stå i vasken i en halvtimme.
  2. Värm olivoljan i en djup stekpanna på medel värme och lägg i vitlöken. Stek i en minut och häll sedan in tomat, vinäger och 1,5 dl vatten. Koka upp, rör om och sänk värmen något. Tillsätt en nypa socker, lite salt och peppar samt oreganon, och låt småputtra i 45 minuter, rör om då och då.
  3. Skölj auberginerna väl och låt rinna av.
    Antingen steker du häften av auberginen och blancherar hälften. Det är lite nyttigare än att steka alla skivor (vilket är vansinnigt gott i och för sig, men eftersom auberginer är som badsvampar och suger åt obscent mycket olja  så kommer du ha konsumerat halva din årsranson av olivolja innan kvällen är slut!)

    1. Häll tillräckligt med olja i en stekpanna och stek hälften/alla aubergineskivor i omgångar, tills de är gyllenbruna på båda sidor. Lägg skivorna på hushållspapper.
    2. Blanchera den andra halvan, om nödvändigt, i kokande vatten i max 2 minuter, häll av och skölj med kallt vatten.
  4. Smörj en ugnsfast form och sprid på ett tunt lager tomatsås, följt av ett lager av auberginer (packade tätt), mozzarella och parmesan. Fortsätt tills du har använt upp allt aubergine och avsluta med lite sås.
  5. Blanda brödsmulorna med parmesan, pressad vitlök och gärna lite persilja om du har och strö på toppen. Baka i ca 30 minuter i 180 grader, tills den har fått färg och bubblar.

Sillen och snoppningens tid är snart här.

Jordgubbsnoppning menar jag så klart, hoppades du på något annat så är du på fel blogg!

Midsommar verkar även i år firas under en traditionsenlig grå himmel med lite regnstänk, och som vanligt vet man inte förrän i sista stund om man ska ha blomsterkrans eller toppluva. Ibland känns det som det enda som skiljer julafton från midsommar att mängden dagsljus och att istället för saffran så kryddas allt med fläder, både sill, snaps och tårta…

Bästa midsommarvädret fick vi när vi tillsammans med några engelska vänner en vecka för sent, då jag hade råkat bjuda in dem till fel datum… Familjen höll god min och firade glatt en andra midsommar med sill och grill, och dans runt stången, till grannarnas förvåning. Snapsvisorna kompletterades med Läs mer

En sparris-partner

Där föll en sparris-kombarris* från mitt hjärta, som vi säger

Så här i sommartider får man lite tid att fiffilura och fundera lite. Snillen spekulerar på altanen, mellan bad och vin. Idag hamnade tanken på just grillgaller!

Grillgaller, är det inte ett konstigt namn, så säg? Det är ju faktiskt inte så mycket till ett galler utan mer som spjälor, eller gärdsgård… Grillgärdsgård borde det väl heta, och inte var det mer tydligt än när maken slängde på sparris – åt fel håll – och ca 80% ramlade ner direkt på glöden.
Familjefriden var inte närvarande i detta ögonblick men bidraget till grannunderhållningen var däremot stort…

Att linda in sparris i bacon innan man grillar är ju ingen nyhet, men kanske är det fler än vi som behöver en påminnelse för husfridens skull?

  • Grilla sparris, ringla på lite olivolja, smula över fetaost och kanske lite hackade hasselnötter. Bra så!

*kombarris = gammalt göteborgskt ord för ”stor sten”

Fina fesken!

img_5954

Tack Anna för bildlån – världens finaste små ferrar!

Ni vet när man läser ett recept och redan innan man provat det vet att det här är något som kommer att vara göttigt.

Så var det med det här receptet, jag såg verkligen fram mot att få prova det, men då jag varken hade grill eller rabarber då så fick det ligga på vänt.

Nu, tre år senare har jag både grill och en liten vek raberberodling under ormbunkarna och fick provat.

Hur gott? Läs mer

Men hur underbart är inte detta, sol inne, sol ute, sol i sinne!

Men jag har lite lite panik, tänk om det fina vädret inte håller sig.

Jag vet att det är en litet pessimistisk syn, men efter förra tröksommaren och en kall vintern och vår så får man känna så!

Varje sekund som man inte spenderar utomhus är en förlorad sekund. Det handlar inte om Carpe Diem – fånga dagen. Nej, det gäller att ligga i lurpass på dagen, överrumpla den, slå fälleben på den och hålla kvar den. Här ska fan ingenting slippa undan. Läs mer

Money money money, must be funny…

Jag skulle laga maten på allas läppar (eller i allas munnar kanske?) gyoza, här om dagen.
Men, när jag såg prislappen på dippsåser, stannade tiden, jag frös till med handen halvväg upp mot hyllan, öronen ringde som av 1000 kassaapparater.

Vafalls? Tror de att jag gjord av pengar, eller?
Nej, jag doppar fan hellre mina gyoza i saffran och bladguld än betalar för det här, tänkte jag. Så är det, snåljåpen slog till.
Men vad gör man då? Jo, nöden har ingen lag, man får göra sin egen dipsås så klart. Lite pill, kostar nästan ingenting, Läs mer

Just another sunny Thirstday!

Tredagarsvecka och solsken, det är min melodi! Och så är det ju Torsdag, eller som vi kallar det ”Thirst-Day” och då är det ju dags att unna sig en liten drink, en liten ”mammagottiz”* i trädgården, i parken på playan eller var du hänger idag.

Jag vill inte påstå att det här är årets drink, så långt framme är vi inte i processen än. Det är inte helt olikt Eurovision med ett oändligt antal uttagningar och delfinaler, mycket tyckande och tänkande och både andra och tredje chanser. Och sedan röstar juryn helt galet ändå.
Den här kandidaten kan liknas vid en glamourhottad vissångerska från BeNeLux-länderna. Läs mer

Tillbakakaka, eller the importance of being right!

Situs Invertus, det var så det hette!

Ni som känner mig, vet att jag gärna vill ha rätt. När jag gick i skolan så hade jag en mellanstadiefröken, som spelade tramporgel och sjöng ”Blott en Dag” med alldeles för hög och pipig röst varje morgon. Som lutade sin pedagogiska bas på psalmboken i ena handen, och pekpinnen i den andra. Genom klassen gick enligt henne ett litet bibelbälte. Antingen var man med i Missionskyrkan vilket var lika med bra betyg, eller så var man det inte och då spelade inte betygen någon roll för vi skulle ändå till helvetet.

Jag frågade min mellanstadielärare en gång vad som skulle hända om man var född med hjärtat på fel sida kroppen, att allt var spegelvänt. Då Läs mer

Mayday, mayday!

(Nu är det dags igen. Den tiden på året då jag försöker lura i er att kirskål är mat. Andra bloggare kanske gör det för att de tänker att det stärker deras image som naturliga och fina, jag gör det enbart med baktanken att jag kan få hjälp med att utrota den förbenade kirskålen som poppar upp i hela trädgården.)

Nässlor är så ute som vårprimör, tycker ni inte det, aggressiva och svårflörtade, men kirskål det är grejer det. Kirskål är en förvildad trädgårdsgrönsak som odlades redan på 500-talet men sedan bröt sig sedan loss från etablissemanget och gör sin egen grej, ”nobody puts kirskål in the corner” liksom, Läs mer