Vi firar fredag före midsommarafton- och korar ”årets drink 2021”

Som ni har väntat och varit nyfikna på Sommarens drink 2021 och här är den – eller kanske inte så mycket en liten drink, i år jobbar vi med bulk och volym.

Det är varmt, och då är det ju viktigt att dricka mycket för att hålla vätskebalansen på en stabil nivå. Ett par rejäla nävar chips på det så tillförs lite salt också! (Inte i drinken så klart, utan som tilltugg; rakt in i käften).

Ni som känner mig är väl inte förvånade över smakkombon, citron och apelsin, och lite besk Campari. Maken tyckte den var lite väl besk, men sa sedan att man vande sig snabbt. 5 klunkar tog det och sedan var den tydligen riktigt god… 👍

Sommardrinken 2021

  • 1 del vodka
  • 1,5 del Limoncello
  • 2 delar Campari
  • 2,5-3 delar apelsinjos
  1. Blanda i kanna, häll upp i glas med mycket is när det är dags för vätskekontroll.
  2. Klart!

Vi älskar sommarmat!

Sommarmat, vilket fint ord va? Tillsammans med ”lönehelg” och ”kalasbyxa” så måste detta vara ett av de finaste orden vi har i svenskan. Sommarmat, ett ord som smakar gott. Alla i familjen blir också så supernöjda, vad man än ställer fram; minimalt med förberedelse och maximalt med nöjdhet. Je t’aime, lixom.

Man plockar fram vad man har, en korvsnutt, lite för lite pizza, man gör en röra av någon burk bönor och så en gammal goding som har fått göra comeback i mitt kök, tzatzikin. Jo, ni hörde rätt, tzatziki. Ett tag var det överallt, till pajer, sallader, grillat, till kåldolmar och kalsipper typ. På finkrog och hak, ”åh, har ni tzatziki, gud va najs” smask smask.
Och vi vet ju vad som händer med det där som blir så ohyggligt poppis; det blir så poppis så det imploderar och blir ett svart hål (Odd Molly-koftan, Chandelier med Sia, Segway…) och samma sak hände med tzatzikin. Borta.

Och helt plötsligt dök det upp på min tallrik igen, och återseendet var en glädjens dag – det har var ju riktigt gott ju, varför hade jag glömt bort det?
Så om ni också har lidit av en gastronomisk minnesförlust så får ni här recept som ni kan fylla ut er sommarmat med, håll till godo.

Tzatziki

  • 1,5 dl riven gurka (riv den på den grova sidan på ett rivjärn)
  • 3 dl yoghurt, typ grekiskt eller turkisk (men jag använder rysk faktiskt för den är så bra till allt, den är mejerihyllans svar på Schweizerkniven!)
  • 1 msk citronsaft
  • 2-3 skvättar olivolja
  • 1-2 rivna vitlöksklyftor, efter smak
  • Nypa flingsalt
  • 1 msk finhackad dill
  • Liten nypa torkad mynta (valfritt)
  1. Salta gurkan och låt ligga till sig lite, kläm sedan ut så mycket vätska du kan.
  2. Blanda gurkan med övriga ingredienseter. Låt stå en liten stund innan du smakar av, för det är lätt att gå på med mer vitlök och sedan inse att man har gjort en vitlöksbomb.
  3. In i kylskåpet tills det är dags för sommarmat, picknick, grill…

Hello Me, Hello You

Visst är det lustigt, det finns vissa saker som man äter superofta, som konstant finns i kylskåpet eller skafferiet och så helt plötsligt en dag så är det ”tack och hej och nej” och så gör man slut. Så var relationen mellan Halloumi och mig.

Ett tag var det Halloumi hela tiden, Halloumiburgare, Halloumisallad, Halloumiwraps och hallå mig överallt.
Sedan gjorde jag misstaget att prova Halloumi Stroganoff. Jag vet inte om jag gjorde fel eller om det helt enkelt inte passade mig men fy farao så äckligt. Alltså jätteäckligt. Konsistensen var ju helt odräglig. Inte för att falukorv är så himla lattjo men det här var ju som att äta ventilgummin i rosa sås. Lite inte på dem som säger att halloumistroganoff är gott, de vill dig inte väl.

Men så igår, efter en lång paus så kom jag hem med en bit grillost (den norrländska, inte den cypriotiska med 50% antibiotika…) och idag blev det en utmärkt jobba hemma-lunch, Halloumipytt.

  • Skivad vitlök
  • Skivad färsk chili eller chiliflakes
  • Olivolja
  • Tärna 1 grillost i 1,5 cm tärningar
  • Tärna grönsaker i lite olika storlekar utifrån stektid och vilket tuggmotstånd du gillar; vi tog morot (1st), 1 snutt zuccini, blomkål, broccoli, shalottenlök och lite vitkål.
    Skulle du inte ha grönsaker så det räcker så fyll ut med lite färdigkokta linser eller vita bönor mot slutet.

Jag blandade också ihop en sås av rysk yoghurt, citronzest, sweet chilisås (ca ¼ i volym jämfört med yoghurten) och lite riven ingefära (funkar utan eller med lite torkad), en nypa salt och svartpeppar.

  1. Fräs vitlök och chili i olivolja på halvlåg värme. Låt det ta lite tid hellre än att brassa på med värme och bränna vitlöken.
  2. Häll i ditt urval av grönsaker och höj värmen, på med salt och peppar och skaka runt lite då och då. Stek i 4-5 minuter.
  3. I med halloumin, och stek i ytterligare 4 min, du behöver inte röra hela tiden utan låt få färg

Om du som jag hade för lite grönsaker så kan du nu dra i färdigkokta gröna linser eller stora vita bönor och låt bli genomvarmt. Serverad på en liten spegel av prestationsångest, nyrivna post-it lappar och en surdeg ”det gör jag sen” vid sidan om… 😊 och en klick sås så klart.

Vänner! Vi har ju inte setts på ett tag.

Jag har gjort precis som er andra, ätit chips och tittat på film, förbannat coronan och väntat på våren. Nu känns det nästan som jag har gett upp. Vår? Jag börjar bli så desperat så jag är nöjd med en liten svag glimt blå himmel och slippa underställ, i maj… vad är det frågan om?
Jag har så många våriga blogginlägg som bara väntar att få se dagens ljus, men vem vill ha recept på iskalla läskande drinkar, sallader eller utflyktsmat när man mest är på väg tillbaka i ide igen – ”väck mig 2022 så får vi se hur det är då” typ.

Så då bjuder jag på lite tröstmat, som lägger sig som ett litet italienskt fluffigt moln i magsäcken, som ett internt handhjärta och styrkekram på samma gång. Zuccinirisotto. Livet blir faktiskt lite bättre, både när man lagar den och framförallt när man äter den! Jag lovar!

Zucchinirisotto!

  • 50 g smör plus några klickar till
  • 1 liten finhackad lök,
  • Skivad vitlök
  • 250 g zucchini, hälften rivet hälften hackat
  • 4 portioner risottoris
  • zest och juice från 1 citron
  • skvätt vitt vin
  • 1,2 l grönsaks/kycklingbuljong
  • 25 g riven parmesan
  • 2 msk mascarpone, creme fraiche eller rysk yoghurt
  • olivolja
  • Pumpakärnor
  1. Fräs lök och vitlök i smöret tills det mjuknat men inte fått färg. Rör i den rivna zucchinin och riset, öka värmen och fräs under omrörning i 1–2 minuter.
  2. Tillsätt citronsaft, vin och lite buljong och låt puttra, rör om rör om rör om…Fyll på med mer buljong allt eftersom i 20–25 minuter tills riset har mjuknat. Rör i parmesan, en klick smör och mascarpone.
  3. Rosta pumpakärnorna i en torr panna. Värm lite smör och olivolja, stek den tärnade zucchinin på hyfsat hög värme i 2–3 minuter tills den har fått färg.
  4. Toppa risotton med zucchini, citronzest och pumpakärnor, och servera med go’ salami, sallad, getost, sparris. Gott!

Schrödingers mage

Dagens ”jobba hemma”-outfit: Läppstift, puffblus, gymtights och skidstrumpor

Någon mer än jag som har drabbats av diagnosen Schrödingers Mage nu när man jobbar mycket hemma med kylskåpet som närmsta kollega? Schrödinger mage, en variant av ”Schrödingers katt” fast din egen mage spelar spratt istället.
Du är hungrig fast ändå inte – eller du vet inte säkert. Du står framför kylskåpet i mysbralla och kavaj; öppnar kylskåpet; inte hungrig, stänger, och då är suget tillbaka, kanske… så för säkerhetsskull så trycker du i dig något innan du går tillbaka till köksbordet och de oändliga teamsmötena.

Men vad ska man äta när man står där i kylskåpets kranka bleka ljus? Fort och gott och kanske inte för mycket kalorier, eftersom vi snart kommer att vara tillbaka på samma plats med samma fundering ”är jag hungrig eller inte?”. Så när man vill ha något mer än 3 cornichons, ett knäckebröd och en matsked chokladkräm så kanske nedan tips kan funka?

  • Piffa upp en nudelsoppa med lite andra kryddor, ett ägg och kanske några strimlor kyckling?
  • Wraps är alltid bra att fylla med vad sjutton du hittar, och strimlad kål! Kål fyller ut, mättar och ger lite crunch och substans.
  • Gratäng är bra, vilken som helst. Överlever ett par dagar i kylen, blir godare, lätt att skopa upp lite och micra mellan mötena, och oftast ganska ljudlöst att äta om du vill tugga på under bokslutsdialogen.

Och den senaste favvon; japanska pannkako; Okonomiyaki. Hur det uttalas, ingen aning. Hur det lagas, så här:

  • Finstrimlad färsk vitkål eller spetskål, en stor näve
  • Finskiva den vita delen av 1 vårlök, spara den gröna delen till servering
  • 1 ägg
  • 1 tsk soja
  • 1 dl mjöl
  • 1 dl vatten
  • 0,5 tsk bakpulver
  • Om du vill ha; 2 skivor bacon, skinka, räkor, riven morot, ingefära, nudlar, ett extra stekt ägg, salami – namnet kommer från okonomi, som betyder ”vad du gillar” och yaki som betyder ”grillad” eller ”kokt” så det är bara att vara kreativ.
    Det här recept är för en, så bara att dubbla på om ni är fler som jobbar hemma. Men blanda ihop varje pannkaka var för sig så blir det lättare att steka. Och jag upphör inte att fascineras över att man kan göra en mättande och god måltid från kål, ett ägg och lite mjöl och vatten.
  1. Lägg kål, vårlök, ägg, sojasås, mjöl, bakpulver och vatten i en skål och blanda ihop väl. Vill du ha i räkor, nudlar, morot, ingefära så i med det nu med.
  2. Tippa blandningen i en stekpanna på medelvärme med lite olja. Använd en stekspade för att forma den till en ca 2 cm tjock pannkaka. Låt stekningen ta lite tid – du vill inte ha en rå fyllning i mitten. När pannkakan är gyllenbrun i botten, lägg på bacon eller salami om du använder det, vänd försiktigt och stek ytterliga 3-4 minuter på andra sidan. Lägg på locket på stekpannan så blir det snabbare genomvarmt.
  3. Toppa med vårlök, annat smått och gott, lite sås och majo, njut!

Att servera till (förslag)

  • majonnäs
  • Sriracha
  • Vårlök
  • Kimchi
  • Rostad lök

Okonomiyakisås

Blanda ihop; 1½ msk ketchup. ½ msk Worcestershiresås, 2 tsk honung eller socker, 1 msk sojasås. Dippelidipp.

Äta potäta

Jag ber on ursäkt om jag trampar på några ömma tår och förolämpar er. Jag förstår, recept på något så enkelt som bakad potatis är väl inget man förväntar sig på en blogg, det är ju ungefär som att få beskrivet hur man häller upp vatten i en kastrull eller tittar på torkande färg, ett ”byxorna före skorna”- typ av tips. Andas in, andas ut, behöver man instruktioner för detta?

Ja, kanske. Eller jag tycker att den ödmjuka potäten kan få ett litet uppsving, snabb och bra jobba-hemma lunch och med smaskiga tillbehör så behöver den inte skämmas för sig. Askungen i potatisform.

Snabb kanske ni funderar över, skrev hon rätt nu? Japp, glöm det där med att linda in en stackars potatis i folie och lägga i ugnen i timmatal för att sedan upptäcka att den är hård OCH vattnig på samma gång, värsta sorten.

När jag köpte min första microugn i England så hade den några specialknappar. Inte bara den vanliga tids- och effektangivelsen utan också några illustrerade bilder på vanliga produkter, som snabbval; vita bönor, potatis, pizza och sedan några små knortar som efter att man hade läst instruktionsboken insåg var ”chicken nuggets” – en studentens hela kostcirkel med andra ord.

Men som sagt, micron är din kompis när du ska göra bakad potatis; Jacket Potato – det blir snabbt, skinnet blir knaprigt och insidan fluffig och jäkligt gott!

  1. Sätt ugnen på 200 grader
  2. Pricka din bakpotatis runt om.
  3. Kör på full effekt i micron i 10 min, vänd på den efter 5 min.
  4. Ta ut potatisen, pensla olivolja runtomkring, strö på lite flingsalt och skicka in i ugnen 10-15 min tills skalet har blivit krispigt och lite gyllene. (Folien på bilden var bara för att jag inte orkade söla ner en form)
  5. Ta ut potatisen, snitta upp, rufsa runt innanmätet med en gaffel, i med en klick smör och lite ost, rör runt lite till. Lägg på lite extra ost och servera med en fyllning som du gillar, eller nöj dig med bara smör och ost, det är inte fy skam det heller.

Har ni några clementiner kvar?

Då säger vi hej då till julmaten för denna gång med en clementinmarmelad. Även om julen vara ända till påska så är det ju bra om julmaten inte gör det. Usch fy, så äckligt det hade varit. Imorgon är en annan dag, och efter det ett nytt år. Jag fortsätter med mitt eviga nyårslöfte; enkla recept som räddar vardagen, och att äta upp det där som vi har hemma i kyl och frys. Men nyårssupén här hemma skulle nog även Jan-Boris Möller ha en utmaning med; vaniljglass, wokgrönsaker och dill.

Men åter till julresterna; det brukar alltid finnas några trötta, halvskrumpna grejer kvar efter helgerna. Då menar jag inte mig och maken i soffan, nej, vi talar om de sista clementinerna. Man köper in i storförpackning varje jul, och några stackare ligger alltid kvar i fruktskålen och mumifieras. Så vi diskar ur sillburkarna rejält och fyller dem med hemmagjord clementinmarmelad istället.

600g klementiner
600g strösocker
saft av 2 citroner
8 dl vatten
ev. 4 msk cointreau

  1. Skär clementinerna i kvartar, ta bort ev. kärnor. Hacka clementinerna i en matberedare tills fruktkött och skalet är hackat, behöver inte vara superfint.
  2. Värm clementinerna med vatten & citronjuice i 20 minuter på låg värme och tills de skalet är riktigt mjuk.
  3. Tillsätt sockret och rör tills det har löst sig. Vrid upp värmen och låt koka i 30 minuter, rör om ofta. Marmeladen bör börja tjockna nu.
  4. Ta av från värmen (rör i likören) och häll marmeladen i steriliserade burkar. Skruva på locken på medan marmelad fortfarande är varm och låt svalna upp och ner – då får du till vakum i burken.

Har ni grönkål kvar?

Stökig diskbänk i bakgrunden är modellens egen 🙂

Fasen vad hon tjatar tänker ni och japp, jag kommer tjata på ett par dagar tills vi har förvandlat varenda liten julrest till mellandagsfest. Eller rester och rester, det låter så trist, utan det handlar ju om hur vi kan göra goa grejer med det som vi redan har i kylskåp och skafferi och idag är det grönkålens tur.
Jag älskar kål, yes I do! Om jag var tvungen att välja bara en sak att äta resten av livet så hade det nog varit varianter på kål, så mycket gott man kan göra med det; smörfräst savoykål, svartkål med pasta, stekt brysselkål med soja och chili, grillad spetskål, stuvad vitkål…

Även om vi inte kan resa just nu, så kanske jag kan få locka med er på en smakresa till Portugal med en portugisisk kålsoppa; Caldo Verde? Den är enkel men vill ha lite tid på sig men det gör ju inget en dag som denna? Tittar man ut genom fönstret så känner man ingen brådska att ge sig ut i det grå göteborgsvädret. Västkustens pärla visar sig verkligen från sin bästa sida idag med regn från alla riktningar, även underifrån.

Caldo Verde

  • 2 hackade lökar
  • 4 finhackade vitlöksklyftor
  • olivolja
  • 2-3 färsk chorizo skuren i bitar, alltså ingen torr färdigskivad variant
  • 6 tärnade stora potatisar
  • 1,5 liter buljong, kyckling eller grönsak
  • 1 förpackning stora vita bönor
  • 2 lagerblad
  • 1 bunte finstrimlad grön- eller svartkål
  • (Paprikapulver, gärna rökt)
  1. Fräs lök och vitlök i olivoljan i en gryta tills den är mjuk och genomskinlig, låt det ta lite tid.
  2. Lägg i chorizon och stek tillsammans med löken i några minuter till och lägg sedan i tärnad potatis och lät fräsa i oljan från korven lite.
  3. Tillsätt buljong och lagerblad och koka tills potatisen är mjuk (25-30 min).
  4. När potatisen är mjuk så mosa den i buljongen så att soppan tjocknar. Smaka av och krydda på med salt och peppar.
  5. Lägg sedan i vita bönor och den strimlade kålen, så mycket du vill och gillar och låt puttra tills kålen är mjuk.
  6. Servera soppan med en dressing som du gör genom att blanda paprikapulver med lite olivolja och några rejäla skivor bröd som du kan doppa i buljongen.

Ibland följer jag också recept, ibland, sällan, aldrig…

Ibland följer jag också recept. Man har ingen vision, man saknar feeling, eller man vill testa något nytt, ni vet hur det är.
Häromdagen skulle jag testa ett nytt recept på fisksoppa. Jag vet, fisksoppa, var kan vara nytt? Men jag kände ändå att jag behövde ett stödhjul – fänkål eller inte fänkål, saffran eller inte?

Men hur som helst, jag googlade fram ett recept, låt oss kalla det Lysande gul fiskgryta med typ 4,5 i genomsnittsbetyget av cirka 500 omdömen. Va? Låter tryggt eller hur?
Halvvägs igenom matlagningen så undrar jag om alla dessa 500 människor verkligen gillar en stor mängd sönderkokt fisk i smaklös buljong med grädde? Och att det skulle räcka till en familj på fyra är för mig en gåta, kanske om den familjen bestod av dansmöss?

Så lite grej, lite meck, lite sista minuten och så som Fågeln Fenix hur askan reste sig fiskgrytan ur buljongen och blev en perfekt vardagsmiddag. Jag skulle nog drista mig till att kalla det bjudmat, så gott blev det.
Det enda är att nästa gång skulle jag nog lägga i lite delade körsbärstomater mot slutet.

Toppengod fiskgryta, hundra tusen poäng

  • 1 fiskfilé per person
  • 1/2 strimlad purjolök
  • 1/2 hackad gul lök
  • 2 slantade morötter
  • 4-5 tärnade potatisar
  • 2 skivade vitlöksklyftor
  • 2 tsk torkad timjan
  • 2 1/2 dl torrt vitt vin
  • 2,5 fiskbuljongtärning
  • 2 dl vispgrädde
  • 2 dl crème fraiche
  • 5 dl vatten
  • 1 pkt saffran
  • 300 g räkor med skal
  • 1 msk tomatpuré
  • Gnutta vitvinsvinäger
  • Några chiliflakes
  1. Smält smör i en gryta och fräs lök och purjolök ett par minuter.
  2. Rör ner tomatpuré, timjan och vitlök och låt detta fräsa med en kort stund.
  3. Tillsätt vin och buljongtärning. Koka ett par minuter. Rör ner grädde, crème fraiche, vatten, potatis och saffran. Sjud i 15 minuter tills potatisen mjuknat. Smaka av, tillsätt ev lite vitvinsvinäger om det behövs.
    Så här långt kan du förbereda.
  4. Koka upp vatten i en låg kastrull, tillsatt rejält med salt eller fiskbuljong. När vattnet kokat upp så dra av från värmen, lägg i fisken (vattnet ska precis täcka) och på med locket. Låt stå i 7-8 min.
    Lägg upp grytan på tallrik, toppa med fisk, aioli, en tuss färsk timjan och några tag med pepparkvarnen. Och räkorna så klart! 🦐

Servera till;

Snabb aioli

  • 1/2 dl mayo
  • 1/2 dl creme fraiche
  • 1 riven vitlöksklyfta
  • Salt, ev vinäger eller citron om det behövs

Every dog has its day…

…och numera har varje maträtt sin egna dag, och idag är det raggmunkens dag. Grattis. 

Jag gillar raggmunk. Välstekt, lite knaprig och gyllenbrun är den lite av en kulinarisk ryggrad för vår husmanskost, en del av vårat mat-DNA. Dock anser jag att det är en rätt som bäst serveras på lokal. Det är svårt att få till den där exakta balansen mellan fluff och krisp som bara ett väl instekt stekbord kan fixa. Sedan ska det ju serveras hårdstekt sidfläsk till, och det är inget man vill osa ner innerstadslägenheten med en astmatisk kolfilterfläkt med. 

Så nä, raggisen stannar på krogen och vi gör en rösti istället. Fortsätt läsa