Har ni några clementiner kvar?

Då säger vi hej då till julmaten för denna gång med en clementinmarmelad. Även om julen vara ända till påska så är det ju bra om julmaten inte gör det. Usch fy, så äckligt det hade varit. Imorgon är en annan dag, och efter det ett nytt år. Jag fortsätter med mitt eviga nyårslöfte; enkla recept som räddar vardagen, och att äta upp det där som vi har hemma i kyl och frys. Men nyårssupén här hemma skulle nog även Jan-Boris Möller ha en utmaning med; vaniljglass, wokgrönsaker och dill.

Men åter till julresterna; det brukar alltid finnas några trötta, halvskrumpna grejer kvar efter helgerna. Då menar jag inte mig och maken i soffan, nej, vi talar om de sista clementinerna. Man köper in i storförpackning varje jul, och några stackare ligger alltid kvar i fruktskålen och mumifieras. Så vi diskar ur sillburkarna rejält och fyller dem med hemmagjord clementinmarmelad istället.

600g klementiner
600g strösocker
saft av 2 citroner
8 dl vatten
ev. 4 msk cointreau

  1. Skär clementinerna i kvartar, ta bort ev. kärnor. Hacka clementinerna i en matberedare tills fruktkött och skalet är hackat, behöver inte vara superfint.
  2. Värm clementinerna med vatten & citronjuice i 20 minuter på låg värme och tills de skalet är riktigt mjuk.
  3. Tillsätt sockret och rör tills det har löst sig. Vrid upp värmen och låt koka i 30 minuter, rör om ofta. Marmeladen bör börja tjockna nu.
  4. Ta av från värmen (rör i likören) och häll marmeladen i steriliserade burkar. Skruva på locken på medan marmelad fortfarande är varm och låt svalna upp och ner – då får du till vakum i burken.

Har ni grönkål kvar?

Stökig diskbänk i bakgrunden är modellens egen 🙂

Fasen vad hon tjatar tänker ni och japp, jag kommer tjata på ett par dagar tills vi har förvandlat varenda liten julrest till mellandagsfest. Eller rester och rester, det låter så trist, utan det handlar ju om hur vi kan göra goa grejer med det som vi redan har i kylskåp och skafferi och idag är det grönkålens tur.
Jag älskar kål, yes I do! Om jag var tvungen att välja bara en sak att äta resten av livet så hade det nog varit varianter på kål, så mycket gott man kan göra med det; smörfräst savoykål, svartkål med pasta, stekt brysselkål med soja och chili, grillad spetskål, stuvad vitkål…

Även om vi inte kan resa just nu, så kanske jag kan få locka med er på en smakresa till Portugal med en portugisisk kålsoppa; Caldo Verde? Den är enkel men vill ha lite tid på sig men det gör ju inget en dag som denna? Tittar man ut genom fönstret så känner man ingen brådska att ge sig ut i det grå göteborgsvädret. Västkustens pärla visar sig verkligen från sin bästa sida idag med regn från alla riktningar, även underifrån.

Caldo Verde

  • 2 hackade lökar
  • 4 finhackade vitlöksklyftor
  • olivolja
  • 2-3 färsk chorizo skuren i bitar, alltså ingen torr färdigskivad variant
  • 6 tärnade stora potatisar
  • 1,5 liter buljong, kyckling eller grönsak
  • 1 förpackning stora vita bönor
  • 2 lagerblad
  • 1 bunte finstrimlad grön- eller svartkål
  • (Paprikapulver, gärna rökt)
  1. Fräs lök och vitlök i olivoljan i en gryta tills den är mjuk och genomskinlig, låt det ta lite tid.
  2. Lägg i chorizon och stek tillsammans med löken i några minuter till och lägg sedan i tärnad potatis och lät fräsa i oljan från korven lite.
  3. Tillsätt buljong och lagerblad och koka tills potatisen är mjuk (25-30 min).
  4. När potatisen är mjuk så mosa den i buljongen så att soppan tjocknar. Smaka av och krydda på med salt och peppar.
  5. Lägg sedan i vita bönor och den strimlade kålen, så mycket du vill och gillar och låt puttra tills kålen är mjuk.
  6. Servera soppan med en dressing som du gör genom att blanda paprikapulver med lite olivolja och några rejäla skivor bröd som du kan doppa i buljongen.

Ibland följer jag också recept, ibland, sällan, aldrig…

Ibland följer jag också recept. Man har ingen vision, man saknar feeling, eller man vill testa något nytt, ni vet hur det är.
Häromdagen skulle jag testa ett nytt recept på fisksoppa. Jag vet, fisksoppa, var kan vara nytt? Men jag kände ändå att jag behövde ett stödhjul – fänkål eller inte fänkål, saffran eller inte?

Men hur som helst, jag googlade fram ett recept, låt oss kalla det Lysande gul fiskgryta med typ 4,5 i genomsnittsbetyget av cirka 500 omdömen. Va? Låter tryggt eller hur?
Halvvägs igenom matlagningen så undrar jag om alla dessa 500 människor verkligen gillar en stor mängd sönderkokt fisk i smaklös buljong med grädde? Och att det skulle räcka till en familj på fyra är för mig en gåta, kanske om den familjen bestod av dansmöss?

Så lite grej, lite meck, lite sista minuten och så som Fågeln Fenix hur askan reste sig fiskgrytan ur buljongen och blev en perfekt vardagsmiddag. Jag skulle nog drista mig till att kalla det bjudmat, så gott blev det.
Det enda är att nästa gång skulle jag nog lägga i lite delade körsbärstomater mot slutet.

Toppengod fiskgryta, hundra tusen poäng

  • 1 fiskfilé per person
  • 1/2 strimlad purjolök
  • 1/2 hackad gul lök
  • 2 slantade morötter
  • 4-5 tärnade potatisar
  • 2 skivade vitlöksklyftor
  • 2 tsk torkad timjan
  • 2 1/2 dl torrt vitt vin
  • 2,5 fiskbuljongtärning
  • 2 dl vispgrädde
  • 2 dl crème fraiche
  • 5 dl vatten
  • 1 pkt saffran
  • 300 g räkor med skal
  • 1 msk tomatpuré
  • Gnutta vitvinsvinägerNågra chiliflakes
  1. Smält smör i en gryta och fräs lök och purjolök ett par minuter.
  2. Rör ner tomatpuré, timjan och vitlök och låt detta fräsa med en kort stund.
  3. Tillsätt vin och buljongtärning. Koka ett par minuter. Rör ner grädde, crème fraiche, vatten, potatis och saffran. Sjud i 15 minuter tills potatisen mjuknat. Smaka av, tillsätt ev lite vitvinsvinäger om det behövs.
    Så här långt kan du förbereda.
  4. Koka upp vatten i en låg kastrull, tillsatt rejält med salt eller fiskbuljong. När vattnet kokat upp så dra av från värmen, lägg i fisken (vattnet ska precis täcka) och på med locket. Låt stå i 7-8 min.
    Lägg upp grytan på tallrik, toppa med fisk, aioli, en tuss färsk timjan och några tag med pepparkvarnen. Och räkorna så klart! 🦐

Servera till;

Snabb aioli

  • 1/2 dl mayo
  • 1/2 dl creme fraiche
  • 1 riven vitlöksklyfta
  • Salt, ev vinäger eller citron om det behövs

Every dog has its day…

…och numera har varje maträtt sin egna dag, och idag är det raggmunkens dag. Grattis. 

Jag gillar raggmunk. Välstekt, lite knaprig och gyllenbrun är den lite av en kulinarisk ryggrad för vår husmanskost, en del av vårat mat-DNA. Dock anser jag att det är en rätt som bäst serveras på lokal. Det är svårt att få till den där exakta balansen mellan fluff och krisp som bara ett väl instekt stekbord kan fixa. Sedan ska det ju serveras hårdstekt sidfläsk till, och det är inget man vill osa ner innerstadslägenheten med en astmatisk kolfilterfläkt med. 

Så nä, raggisen stannar på krogen och vi gör en rösti istället. Läs mer

Mig lurar ni inte!

Recept: Kronärtskockskräm

Kalla saker vid sitt rätta namn och sluta luras!
Vintertid, sicket elände, va? Mörkt och trist, och den där lilla lilla timmen man fick extra en söndagsmorgon försvann ju lika fort som en löning.

Och så heter det VINTERTID – det är ju ingen vinter; ingen snö ⛄, inga isbjörnar, inget isdrottningar utan bara rusk och slask. En bluff alltså. Kalla saker vid sitt rätta namn. Sommartid och Mörkertid. Sommartid och Tråktid. Sommartid och Sidoregnstid*. Inte för att det hade känts roligare att ställa om klockan för några veckor sedan, men man hade inte haft falska förhoppningar på någon form av vinter med pulkabacke och varm choklad.

Jag läste någonstans att spanjorerna sover minst i hela Europa. Den där timmen siesta mitt på dagen ger flerdubbel utväxling på kvällen så de kan dansa flamenco och mumsa tapas. Läs mer

Frysrensning och Netflix

Recept: Asiatisk Coleslaw

Netflix har blivit som den nya frysboxen, har ni tänkt på det?  – full med små snuttar, saker som man kanske kommer avsluta någon gång och sådant som man borde slänga och en del som man inte känner igen; när åt/tittade vi på det där?

Helgen är över och med den tre påbörjade filmer, en halv serie och en liten snutt dokumentär. Känns det igen? Läs mer

Salt å sött å ibland lite segt.

Recept: Salted Caramel Popcorn

Salt å sött å ibland lite segt, tänk va, man kan beskriva karamellpopcorn och livet på samma sätt. Vi har köpt en särskild skål som gör att man kan poppa vanliga poppisar i micron, herregud vilken game changer! Rekommenderas till alla som gillar popcorn, ogillar transfettiga micropopcorn och inte heller är en stort fan av nedosat kök och sänderbränd popcornkastrull.

Och om man själv inte är så glamorös på fredagskvällen där man halvligger i soffhörnet med mysbralla och raggsockor så kan ju popcornen få vara desto festligare – I give you salted caramel popcorn, veckans belöning. Läs mer

Samma visa varje år

Lite höst i luften och man får höra att det är så mysigt. Mysigt med mörker, med värmeljus, med varm choklad, mysigt med mys. 

Jag blir som paralyserad, jag fixar inte detta. Låt mig välja mellan högsommar eller höstmys – hmmmm, svårt val… NOT. Nu behövs veckomatsedeln igen några veckor så att det blir lite ordning och reda så att vi klarar hösten tills dess vi kan se julen som ljuset i tunneln och övergå till en mer ”glögg och knäck”baserad diet innan vi surfar vidare på en semla rakt in i vårens påskbord.

Så, lämna sandalerna och leta fram både vänster och höger sko så kör vi. Läs mer

Du sökte en kvinna, du fann en säl…

Recept: Limelax å Salsa

Nä, jag ska inte göra ett inlägg om vikt, men jag får nog erkänna att det här med ”hemester” har lämnat sina spår. Jag är lite mer tubformad än i början av sommaren om man säger så. En ganska så trist och kort semester där jag lyckades pricka in makens man-flu och dåligt väder har lämnat sina spår.

”-en fästing, som min syster säger. Litet huvud och stor kropp”, fast problemet är nog att jag har varit en ”festing”, man har ju änna unnat sig. Läs mer

Men herregud så gott

Jag är sist ut, ville egentligen inte skriva om kombon fetaost och vattenmelon. Det har ju gjorts förut, av andra. Men så tänkte jag att det finns kanske en och annan som ännu inte vågat sig på att testa och behöver en liten vänlig pepp från er favorit-bloggare. Kan så vara, och då måste jag ju ta mitt ansvar.

Men melon och feta är en sådan där självklar kombo när man väl testar visar sig funka, som Run DMC and Aerosmith. Eller, ja, nu kanske jag överdrev lite, stora ord sådär, men gott är det.

Så; grönsallad om ni vill, fetaost, vattenmelon, olivolja, lite salt och peppar och ett par stänk tabasco (jo!) så är ni redo.

Möjligt kan vara att jag också bara ville dela med mig av min snygga salladsbord, tres photogenique! ☀️👌