Äta potäta

Jag ber on ursäkt om jag trampar på några ömma tår och förolämpar er. Jag förstår, recept på något så enkelt som bakad potatis är väl inget man förväntar sig på en blogg, det är ju ungefär som att få beskrivet hur man häller upp vatten i en kastrull eller tittar på torkande färg, ett ”byxorna före skorna”- typ av tips. Andas in, andas ut, behöver man instruktioner för detta?

Ja, kanske. Eller jag tycker att den ödmjuka potäten kan få ett litet uppsving, snabb och bra jobba-hemma lunch och med smaskiga tillbehör så behöver den inte skämmas för sig. Askungen i potatisform.

Snabb kanske ni funderar över, skrev hon rätt nu? Japp, glöm det där med att linda in en stackars potatis i folie och lägga i ugnen i timmatal för att sedan upptäcka att den är hård OCH vattnig på samma gång, värsta sorten.

När jag köpte min första microugn i England så hade den några specialknappar. Inte bara den vanliga tids- och effektangivelsen utan också några illustrerade bilder på vanliga produkter, som snabbval; vita bönor, potatis, pizza och sedan några små knortar som efter att man hade läst instruktionsboken insåg var ”chicken nuggets” – en studentens hela kostcirkel med andra ord.

Men som sagt, micron är din kompis när du ska göra bakad potatis; Jacket Potato – det blir snabbt, skinnet blir knaprigt och insidan fluffig och jäkligt gott!

  1. Sätt ugnen på 200 grader
  2. Pricka din bakpotatis runt om.
  3. Kör på full effekt i micron i 10 min, vänd på den efter 5 min.
  4. Ta ut potatisen, pensla olivolja runtomkring, strö på lite flingsalt och skicka in i ugnen 10-15 min tills skalet har blivit krispigt och lite gyllene. (Folien på bilden var bara för att jag inte orkade söla ner en form)
  5. Ta ut potatisen, snitta upp, rufsa runt innanmätet med en gaffel, i med en klick smör och lite ost, rör runt lite till. Lägg på lite extra ost och servera med en fyllning som du gillar, eller nöj dig med bara smör och ost, det är inte fy skam det heller.

Inte utvald, bara bortvald.

Dä ä bare å hänge på sig medaljen å ta nye tag!

Recept: Mac’n’Cheese

Även som vuxen blir man ibland inte utvald, bara bortvald, och det är förjädra trist.
Känslan i maggropen skickar en på en tidsresa direkt tillbaka brännbollsturnering och fula Lejonskor och Bagheera-bralla, 80-tals glasögon på sniskan där man stod och väntade på att bli vald medans man försökte se oberörd och cool ut.
Sanning å säga så har väl min förmåga att slå iväg en boll med det platta racket haft föga att göra med min karriär hittils, men min förmåga att knyta näven i fickan, tänka ”vänta du bara” och komma igen har väl kanske bidragit mer och då var det väl fint att Fortsätt läsa