Vårsolen, efterlängtad men lite skrämmande…

Kommer ni ihåg när man hade längtat efter sin bästis hela sommarlovet. Man var så spänd så man var nästan andfådd när man äntligen skulle få träffas igen. Själv hade man tillbringat sommaren med släkten i Dalarna, käkat glass, plockat blåbär och inte träffat någon förutom grannens tjocka fjordhäst. Kompisen, hade varit på språkresa i Brighton och med kusinerna i storsta’n var cool som en stjärna direkt ur Veckorevyn. Iförd jeans som inte kom från Ellos postordersortiment och DrMartens, blåste hon rökringar, talade om rockband och killar man aldrig hade hört talas om och skrattade ihjäl sig när man sa att man fortfarande var kär i Jim i 8C…

Lite så är det med vårsolen faktiskt. Man har längtat och längtat, och äntligen är den här. Ljuvlig, efterlängtad och välkommen.
Och så samtidigt, man känner sig lite avslöjad.
– Vad är det som ligger där under soffan, en dammråtta?
– Oj, vad mycket rynkor du har fått sedan sist. Hur gammal var du sa du?
– Kolla så fint grannarna har det i sin trädgård…

Så nu ska man vårrensa både inne, ute, i garderoben,.. En del av er är helt matta för att ni redan har klarat av allt, en del av er (som jag) är redan helt matta för att ni undrar hur ni ska palla med det, då kan världens enklaste pastagratäng vara räddningen. Receptet är på en höft, det får räcka så.

  • Koka 2 paket färsk tortellini (tomat/spenat/ricottavarianten)
  • Blanda i en burk creme fraishe med tomat och basilkasmak, 1 vitlöksklyfta, 1 msk tomatpure, lite salt, bladspenat (frusen går bra), oliver om du har och en äggula.
  • Lägg i en ugnsfast form, strö över riven ost och smulad fetaost.
  • Grädda i ugnen i 20-25 min i 225 grader

Tada – enkelt va!

Äntligen, bloggtorkan är över!

Två veckors bloggstiltje, bristen på inspiration har utvecklats till en ryggsäck med dåligt samvete. Jag har duckat och blundat, låtit familjen äta klart utan att avbryta en endaste gång för att ta bilder, något som inte har hänt på flera år.
Vem vill ha en veckomatsedel som är uppbyggd på lika delar tristess, piggelin och ipren? Som en slags mental pölsa.

Är jag slut som artist, har jag tänkt. Är min karriär som matbloggare över? Är drömmen om att bli bästis med Erik Haag och den lille krullighårige från Sverige Mästerkock dömd att förbli en dröm… * Måste jag hitta en annan hobby? (nej ,nej, inte möbeltapetsering, det har jag försökt, så urtråkigt). Jag hänger upp förklädet och lägger tillbaka de slöa knivarna och backar ut…

Men så kommer jag på att detta händer varje år vid den här tiden, det är grått, det är slask och det är inte kul. Och vad gör vi då? Vi spottar upp oss. Vi tar nya tag! Och det gör vi med en äppelsmulpaj. Man har alltid tid med, alltid råd med, alltid ork för och alltid en plats i magen för en smulpaj, så nu kör vi igen.

Välkommen tillbaka till mig – och till dig!

  1. Lägg 4-5 skalade och skivade äpplen i en smord form. Blanda ihop 2 msk socker, ½ msk kanel och 1 tsk maizena och strö över.
  2. Mixa ihop 2 dl vetemjöl, 1 dl havregryn, 1 msk socker, en liten dutt kanel, 125 gr. Smör och 2 nävar (ca 50 gram) hasselnötter.
    Har du en mixer så kör ihop allt med en gång, är du mixerlös så hacka nötterna först, innan du med snabbt med fingertopparna mixar ihop degen till en smulig konsistens.
  3. Strö smulorna över äpplena och så in i ugnen i 30 min på 225 grader. Låt svalna lite och servera med vispad grädde.
  4. Folkets jubel, tack tack!

(*) och nej, det är ingen dröm så klart, det lät bara roligt!

Du är vad du äter! Rund, halvblek och med ett sött inre!

image”Du är vad du äter” heter det ju, och i så fall så är jag rund, och lite halvblek med ett överraskande sött inre, och det är väl inte fy skam så här dagen innan alla hjärtans dag!?
Det enda som egentligen skiljer mig från de här amerikanska pannkakorna är att jag inte är klädd i karamelliserad banan och hasselnötter, men det kan man väl fixa om det är så viktigt…

Nutellafyllda pannkakorna är en deal breaker om man säger så, gör du dessa så har du som ett avlatsbrev för framtida synder, en ”get out clause” som du kan använda ända fram till mitten av maj, ungefär; Läs mer

Veckomatsedel v7 – vägen till min mage går genom mitt hjärta ❤️

Åh vad jag älskar mat!

Jag är nog besatt av mat! När andra talar om allt de vill uppleva och göra, så kan jag istället nästan få panik över all mat som finns som jag aldrig kommer hinna prova. Spännande grejer och smaker som man läser om.

Att fråga folk vad de har ätit är nog nästan min vanligaste fråga;

⁃ Har du varit på semester? Hur var maten?

⁃ Åh har du legat på sjukhus din stackare. Vad fick du att äta?

⁃ Har du vart skeppsbruten på en öde ö, vad äter man då?

⁃ Har du blivit bortförd av aliens! Jösses, vad äter Läs mer

Fellows of Mellos

img_5064Den här bloggen är inte för de som tycker att ett snyggt bloggfoto är viktigare än smak, det är inte heller bloggen för teppanyakihällsägarna eller för den som drömmer om vinst i Sveriges mästerkock. Det finns tusen bloggar för er.

Nä, det här är bloggen för dem som kämpar genom vardagsmiddagarna i all oändlighet, som slåss med bristande inspiration och tid, bloggen för dig som kallsvettas vid tanken på att laga mat på uppstuds. Här hittar du mat som kan lagas i det dåligt utrustade köket; det där med tre kastruller men bara ett lock, möjligtvis en vitlökspress och en visp, köket med de slöa knivarna och en slickepott du fick av mamma när du flyttade hemifrån – ja, den här bloggen är för dig! Läs mer

Den långa färden till kontoret…

Alltså, den är ful som stryk den här bilden, men det blev inte bättre än så…

Jag har bytt kontor. Alltså, jag har inte bytt jobb utan jobbet har bytt plats.
Ett fint, ljust och härligt kontor MEN långt från ära och redlighet. Framför allt parkeringarna är långtifrån ära och redlighet och parkeringsvakterna ska vi inte bara tala om – de får fångvaktarna på Alcatraz att framstå som dagisfröknar!

Ja, det är så långt mellan parkeringen och kontoret så att man nästintill tappar bort sig, man behöver karta och kompass. Det känns som att genomföra O-ringen iförd högklackat och handväska – en ganska okonventionell utstyrsel vad det gäller orientering. Likt barnen från Frostmofjället pulsar man fram, Läs mer

Veckomatsedel v 4 – Livets torktumlarfilter.

Tänk om man hade en torktumlare för livet. Alltså inte en torktumlare som man har hela livet, men en torktumlare FÖR livet. Vore inte det fiffigt, så säg?
En torktumlare där man skulle kunna köra in en tråkig månad som januari, låta den snurra runt en timme eller två och sedan bara rensa luddfiltret. Precis som man rensa torktumlarens luddfilter på katthår, bös och noppor så skulle man kunna rensa bort januaris sista dagar innan lön, man kunde rensa bort vintermörkret och glåmighet, årsbokslut och… ja, kanske några trivselkilon kunde tumlas bort också? Läs mer

Nu är det nerförsluta!

Recept: Julsnaps, leverpastej, julsenap, skumtomtegodis

Nu är det nerförsluta, nu vänder det mot ljusare tider rakt fram till Midsommar. Men innan dess ska vi ju klämma in lite julfirande…
Om lite mer än 48 timmar så drar julaftonsätandet igång. Kanske ska du skall fira tillsammans med svärföräldrarna för första gången och utgett dig för att vara en kökets virtuos, eller så hade du ambitioner att göra allt från grunden där här julen och så ”poff, så var julen här”, innan du ens hann köpa potatisen till GPs julglögg. Hur som helst, här kommer några tips och finfina genvägar Läs mer

”Nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla!” Trallala

Processed with MOLDIVRecept: PepparkaksProsecco

Förra veckan fick jag var med den lokala gratistidningen, med lite vegetariska julrecept. På reaktionen som kom så hade man ju kunna tro att jag antingen gav recept på hur man kokade söta små hundvalpar eller tips om hur man startar tredje världskriget.
Någon tyckte att det var för jäkligt att kalla något för sill om inte var sill (lipsill?), någon tyckte att både borde skämmas och anmälas för landsförräderi för att jag försökte göra hela Sverige veganskt. Skumtomtarna som var med på bild; ja, vi ska inte tala om Läs mer

Lucköppning

Recept: Saffranskaka 

Andra advent, julen närmar sig med stormsteg. Leriga och klafsiga stormsteg, märk väl, men ändå…

Vi överöses av glitter, tomtar det är advenstkalendrar hit, adventskalendrar dit. Det är ljus som ska tändas, butikskedjorna lockar till köphysteri och varenda recept ska piffas upp med saffran; Korv stroganoff med saffran, Mjukost med saffran och glöggsmak, tandkräm med saffran… Mus mfilibabba? Läs mer