Ett mentalt kosläpp

Recept: Pizza Bianco med preserved lemon

Jag hade en liten fest i helgen. En hyffsat coronaanpassad kramfri fest för dubbelvaccinerade. Så himla roligt, det var nästan som ett mentalt kosläpp. Inte så att folk rusade omkring och krumbuktade sig, utan känslan var lite spattig och spexig, alla var i gasen och lite ovana att träffas live.

Jag bjöd på pizza bianco. Jag vet, precis alla har ätit den förut, men så skjut mig då, men det är verkligen min go-to bjudrätt. Superbra stressfri matlagning när gästerna kommer lite hipp som happ. Men jag meckade ihop en ny topping den här gången i allafall, så det kändes lite nytt och fräsch ändå.

Fortsätt läsa

Men herregud så gott

Jag är sist ut, ville egentligen inte skriva om kombon fetaost och vattenmelon. Det har ju gjorts förut, av andra. Men så tänkte jag att det finns kanske en och annan som ännu inte vågat sig på att testa och behöver en liten vänlig pepp från er favorit-bloggare. Kan så vara, och då måste jag ju ta mitt ansvar.

Men melon och feta är en sådan där självklar kombo när man väl testar visar sig funka, som Run DMC and Aerosmith. Eller, ja, nu kanske jag överdrev lite, stora ord sådär, men gott är det.

Så; grönsallad om ni vill, fetaost, vattenmelon, olivolja, lite salt och peppar och ett par stänk tabasco (jo!) så är ni redo.

Möjligt kan vara att jag också bara ville dela med mig av min snygga salladsbord, tres photogenique! ☀️👌

Våren är här!

Recept: NässelSpanakopita 

Ja, nu är det klart – våren är här!
Jag vet att det utropades rekordtidigt här på västkusten att våren var här, men i vanlig ordning kom det ett par bakslag med snöblandat och nordanvindar, men nu har vintern gett upp (tror vi).

Så våren är äntligen här på riktigt, och på vilka vetenskapliga grunder baserar jag detta? Är det de dansande tranorna eller grilldoften som Fortsätt läsa

En sparris-partner

Där föll en sparris-kombarris* från mitt hjärta, som vi säger

Så här i sommartider får man lite tid att fiffilura och fundera lite. Snillen spekulerar på altanen, mellan bad och vin. Idag hamnade tanken på just grillgaller!

Grillgaller, är det inte ett konstigt namn, så säg? Det är ju faktiskt inte så mycket till ett galler utan mer som spjälor, eller gärdsgård… Grillgärdsgård borde det väl heta, och inte var det mer tydligt än när maken slängde på sparris – åt fel håll – och ca 80% ramlade ner direkt på glöden.
Familjefriden var inte närvarande i detta ögonblick men bidraget till grannunderhållningen var däremot stort…

Att linda in sparris i bacon innan man grillar är ju ingen nyhet, men kanske är det fler än vi som behöver en påminnelse för husfridens skull?

  • Grilla sparris, ringla på lite olivolja, smula över fetaost och kanske lite hackade hasselnötter. Bra så!

*kombarris = gammalt göteborgskt ord för ”stor sten”

Vårsolen, efterlängtad men lite skrämmande…

Recept: Tortellinigratäng

Kommer ni ihåg när man hade längtat efter sin bästis hela sommarlovet. Man var så spänd så man var nästan andfådd när man äntligen skulle få träffas igen. Själv hade man tillbringat sommaren med släkten i Dalarna, käkat glass, plockat blåbär och inte träffat någon förutom grannens tjocka fjordhäst. Kompisen, hade varit på språkresa i Brighton och med kusinerna i storsta’n var cool som en stjärna direkt ur Veckorevyn. Iförd jeans som inte kom från Ellos postordersortiment och DrMartens, blåste hon rökringar, talade om rockband och killar man aldrig hade hört talas om och skrattade ihjäl sig när man sa att man fortfarande var kär i Jim i 8C… Fortsätt läsa

Veckomatsedel v 17 – Grönt är skönt!

Jag vet, det är samma visa varje år – jag klagar på att det är kallt.
Tjat tjat tjat, klag klag klag, men visst är det väldigt kallt, va? Om jag bodde i Alaska och veckopendlade med hundspann över isen till Sibiren så kanske man tycker att det är ok att tappa känseln i fingertopparna på vägen hem, i slutet av april? Man jagar på hundarna, sparkar bort isbjörnarna medans man gnager på en djupfryst sill – en kamp Fortsätt läsa

Veckomatsedel v. 47 2016 – Spegelhuset

imageJag har kommit på varför jag blir så deppig, sur och grinig nu på vintern. Det är inte mörkret som är den största boven i dramat, inte alls. Nej, det är vad mörkret gör med mina fönster! Tillsammans med alla ljus och lampor som man tänder upp hemma så förvandlas mina fönster från just fönster till jättestora speglar! Var jag än tittar så ser jag en blek och glåmig, halvsuddig variant på mig själv, i mycket osmickrande ljus. Fortsätt läsa

Bon Voyage mina vänner!

image

Omtanken och omsorgen är tydlig i den här konversationen!

Recept: Muffins med fetaost, lök och rosmarin

En eloge till er alla som träget, och modigt skulle jag vilja säga, åker kommunalt varje dag. Fy fan vad ni är bra! Bestiga Mount Everest, simma med hajar, åka luftballong över atlanten, det är ingenting mot den dagliga utmaningen att resa i ett gigantiskt, och ofta försenat, provrör fullt med andra människors utandningsluft och högljudda mobilsamtal. Vardagshjältar, we ❤

I veckan har jag inte bara stått ut med spårvagnsstopp, åksjuka, och haft sällskap på min färd med en man som luktade exakt kattlåda. Bra så, men när jag flyttade på mig så valde han att flytta efter…
Att jag sedan på vägen hem inte klarade av att hantera byten utan det blev en detour runt sveriges 5 största ö (Det där med att vi blev nedpetade från plats 4 efter 2014 års nya definition av ö 2014 är kontroversiellt. Traditionellt räknas inte områden som avskurits från fastlandet med en konstgjord kanal som en ö, liksom torn inte räknas som berg. Sverige söder om Göta Kanal räknas ju inte som en ö… men välkommen in i gänget ”Södertörn-Nacka”!) är dock en riskfaktor som måste hanteras. Fortsätt läsa

Paraply = farliga grejer!

Paraplytiderna är här igen, och det finns ju många kategorier av paraplyister:

  • de, som liksom jag, alltid har paraplyet någon annanstans, aldrig där det behövs.
  • De som har ett ynkapytte paraply, som inte på någotsätt skyddar mot regnet, men antagligen ger dem en känsla av att slåss mot vädrets makter med sitt svärd, lite ”Thor, lite ”game of thrones”, lite ”Ivanhoe” sådär.
  • imageDe som vägrar paraply och satsar på en rejäl sydväst (fördelen med sydvästen är ju nackdelen, om man säger så…), kanske har de en pipa längst ner i väskan, hänger i skärgården och går kvällskurs i ”bohuslänska för utbölingar” på folkuniversitetet.

Alla dessa typer är ofarliga och sällan en källa till irritation, men sedan har vi ju ”den omedvetna paraplymarodören” usch! Som tvärstannar, gärna precis i en dörröppning eller ett steg utanför spårvagnen, och inte bara orsakar en mänsklig pile-up men också smäller upp sitt paraply i ansiktet på kön bakom utan förvarning. Vi stötte på den här typen igår, som dessutom hade ett raffinerat litet extranummer- ett kokett snurrande och svingande med paraplyt, som för att verkligen säkra att ögonen stacks ut på alla inom räckhåll.

Eftersom syndafloden verkar vara här, eller i Skåne i allafall, så slipper ni fundera på vad ni skall laga för mat medans ni spikar ihop er Ark, och samlar ihop två och två av varje djur – ska vi enas om att vi struntar i att ta med oss fästingar den här gången?

  • Ugnspannkaka är sådär schysst mat, som bara behöver en bunke, en form och en visp = pyttelite disk för en gångs skull
  • Fiskgryta med saffran och fänkål, det smakar lördag det!
  • Risotto med svamp, vi som inte plockar och lägger upp bilder på vår gyllene skörd på fejjan, vi plockar på Hemköp och är nöjda med det.
  • Grekisk kyckling (recept nedan)

750 gr. Färskpotatis, skivad i tjocka skivor, 8 kycklinglår med ben och skinn, 300 gr. Körsbärstomater, 100 gr. Svarta oliver, oregano (helst färsk eller fryst, men torkad går bra det med), 200 gr. Fetaost, 2 msk rödvinsvinäger.

sätt ugnen på 200 grader, lägg i potatisen i en ugnsform och lägg kycklingen ovanpå, häll på lite olivolja och salt & peppar. In i ugnen 30 minuter. Lägg på tomater, oliver, oregano, vinäger och feta och tillbaka in i ugnen ytterligare 30 minuter – klart!