Chili con Arne

Häromsistens blev jag plötsligt supersugen på sådan där chili con carne som vi gjorde i början av nittiotalet.
Ni vet, den där stora grytan med köttfärs, vita bönor och massa paprikapulver som man joxade ihop när man skulle ha fest och känna sig lite ”international”, och så drack man Sol med limeklyfta i till detta.
Detta var ju innan vi blev matsnobbar hela högen och förstod att en riktig chili con carne ska långkokas på högrev, bönorna skulle inte vara vita bönor i tomatsås utan kidneybeans och hela härligheten ska kryddas med choklad, kaffe, öl och chilisorter inköpta i specialbutiker. Och koriander så klart. Jag vet inte ens om det fanns i min sinnesvärd då? Färsk basilika var ju höjden av glamour på ICA.

Men som sagt, helt plötsligt slog matminnet till och jag svarvade ihop den svenska varianten; vi kanske kan kalla den Chili Con Arne? Till min stora förvåning gick den mer än väl hem här vid köksbordet och har varit på middagsbeställningen ett par gånger sedan dess. Receptet är kanske lite lite förfinat sedan när det begav sig, men inte mycket. Det är också ett sådant där bra ”flytta hemifrån”-recept, eftersom det är lätt att göra, man kan dryga ut det rätt rejält så det räcker till många för liten peng, och kräver inga fancy pancy köksgrejer. Och vill man ha det vegetariskt så kör man med vegofärs, lätt som en plätt.

Så här gjorde jag:

  1. Fräs 500 gr nötfärs tillsammans med ½ hackad gul lök och 3 st pressade vitlöksklyftor.
  2. Krydda med salt, vitpeppar, oregano, paprikapulver, spiskummin, cayenne och chili.
  3. Häll på 1 burk krossade tomater och 2 burkar vita bönor i tomatsås. Vill du så kan du ha i en eller två burkar majs också, men jag valde att steka majsen till och krydda med svartpeppar, lite chili och lime, men det gör man som man vill.
  4. Låt puttra 30 min minst, smaka av, krydda på.
  5. Servera med ris (extra fancy om du blandar i koriander och lime i riset), gräddfil, stekt majs, salsa, nachos och jalapeños.